Tous droits réservés. Republié avec l'autorisation du·de la détenteur·rice du droit, Linden Lewis.
Popular Imageries of Gender and Sexuality in the Caribbean: Poor and Working-Class Haitian Women’s Discourses on the Uses of their Bodies
dans
Tous droits réservés. Republié avec l'autorisation du·de la détenteur·rice du droit, Linden Lewis.
Ce mémoire étudie la formation du mouvement féministe haïtien en situant cette mobilisation collective dans son contexte sociohistorique. Ayant comme but de détailler et d’analyser diverses phases de sa construction, ce travail aborde l’organisation d'organismes féministes mise sur pied dans le but de créer une subjectivité politique féminine en Haïti. L’auteur désire également comprendre la conception de chacune ainsi que leurs stratégies de luttes. (Résumé par Mouka)
Maternal mortality is an ongoing health crisis in Haïti. Estimated at 523 deaths per 100,000 live births it is the highest rate in Latin America and the Caribbean. There are many factors that influence the dire status of disadvantaged pregnant women in Haiti, such as lack of prenatal care, unsafe and unsanitary deliveries, long walking distance to seek medical care, and inability to pay medical fees. Conditions of ill health such as high maternal mortality can be taken as clear indications of poverty, proxies for the lack of development.
This Article examines women's and girls' struggles in the aftermath of the Haitian earthquake. In particular, it focuses on the grievous conditions in the displacement camps that foster gender-based violence and abuse, often perpetrated by members of armed groups or prison escapees. Indeed, the lack of lighting, private sanitary facilities, secure shelters, and police patrols in the encampment areas endanger women's and girls' safety.
(00:00:00) Premye jounen Tribinal Entènasyonal Kont Vyolans sou Fanm Ayisyèn, ki te fèt nan Otèl Kristofè. Plis pase 200 moun te asiste, pami yo plizyè politisyen. Militan dwa fanm Magalie Marcelin pale, 1997-11-24 (00:02:19) Dezyèm jounen Tribinal Entènasyonal Kont Vyolans sou Fanm Ayisyèn. Plizyè fanm temwaye sou vyolans domestik ak vyolans seksyèl (kadejak) yo te sibi, 1997-11-25 (00:05:34) Twazyèm jounen Tribinal Entènasyonal Kont Vyolans sou Fanm Ayisyèn. Direktè Ministè Jistis la, Max Elibert, pale.
Marie Carmel Austin, direktris jeneral Ministè Kondisyon Fanm, pale avèk Jean Dominique nan okazyon Jounen Entènasyonal Fanm (8 mas). Aprè li fin dekri fwa kiltirèl k ap mete aksan sou atizana fanm yo fè, Austin eksplike pwojè pou bay fanm peyizan nan Latibonit kredi agrikòl. Eksperyans yo fè deja montre jan li difisil asire patisipasyon fanm nan pwogram refòm agrè a, menm si pwodiksyon nasyonal sou do fanm yo, atanke kiltivatris ak ti machann.
Liliane Pierre-Paul mennen yon entèvyou avèk Irène Ridoré ki te premye fanm ki nan meri Pòtoprens, avèk Minis Zafè Sosyal Claudette Werleigh, sou kesyon fanm ak pouvwa.
Liliane Pierre-Paul speaks to Port-au-Prince mayor Irène Ridoré and Minister of Social Affairs Claudette Werleigh about women in power.
Liliane Pierre-Paul s'entretient avec la mairesse de Port-au-Prince Irène Ridoré et la ministre des Affaires Sociales Claudette Werleigh au sujet des femmes au pouvoir.
Ginette Chérubin, Minis Kondisyon Feminin ak Dwa Fanm yo, bay pèspektiv li sou feminis ak sou travay Ministè a ap fè pou ankouraje dwa fanm, sitou konsènan kredi pou machann yo, madan sara yo, ak fanm peyizan yo. Li eksplike enpòtans pou fanm patisipe nan pwogram refòm agrè a, ak pou asire ke fanm yo jwenn plis kredi agrikòl. Li dekri tou ki rapò Ministè a genyen avèk òganizasyon fanm yo. Fòk fanm yo granmoun tèt yo, fòk yo libere, paske liberasyon sa a kapital pou pwogrè ekonomik ak sosyal tout peyi a.
Ginette Chérubin, Minis Kondisyon Feminin ak Dwa Fanm yo, bay pèspektiv li sou feminis ak sou travay Ministè a ap fè pou ankouraje dwa fanm, sitou konsènan kredi pou machann yo, madan sara yo, ak fanm peyizan yo. Li eksplike enpòtans pou fanm patisipe nan pwogram refòm agrè a, ak pou asire ke fanm yo jwenn plis kredi agrikòl. Li dekri tou ki rapò Ministè a genyen avèk òganizasyon fanm yo. Fòk fanm yo granmoun tèt yo, fòk yo libere, paske liberasyon sa a kapital pou pwogrè ekonomik ak sosyal tout peyi a.
Myrtha Gilbert pale sou istwa fanm ayisyen nan pouvwa politik, pa egzamp wòl fanm nan revolisyon ayisyen an epi nan batay pou dwa tè, kesyon dwa vòt, epi efè rejim ak sistèm divalyeris sou dwa fanm. Yo pale sou patikilarite prezidans Ertha Pascal-Trouillot. Gilbert pale de “fanm alibi” ki monte nan pòs politik san yo pa vrèman chanje sistèm politik la, san yo pa fè anyen pou pwoblematik fanm yo. Daprè Gilbert, batay pou dwa fanm makonnen ak batay pou dwa tout sitwayen. Entèvyou J.J. Dominique.